Den här guiden går igenom kalkylatorn steg för steg. Målet är att du förstår mekaniken och sen använder huvudkalkylatorn med dina egna siffror.
Guiden använder ett förenklat exempel men samma logik: vi arbetar i dagens penningvärde (realt), använder en schabloniserad skatt/pension och visar hur lön → skatt → nettolön → sparande → pension & ISK-uttag hänger ihop.
Ändra värdena nedan för att se hur graferna uppdateras. Detta påverkar bara guiden.
Tips: ändra en parameter i taget. Då ser du vad som driver effekten.
Vi börjar med bruttolön → skatt → nettolön. Det är nettolönen som styr sparandet i nästa steg.
Den gula delen i grafen är nettolön. Den röda är skatt (förenklad).
Staplar: nettolön + skatt. Linje: bruttolön. Streckad linje: brytpunkt statlig skatt.
Lön bygger både Allmän pension (AP) och Tjänstepension (TJP). Förenklad modell:
Poängen: över taket driver lön främst TJP, inte AP.
Staplar: AP (röd), TJP (blå), ISK-sparande (gul). Linje: total avsättning.
I modellen behandlas AP och TJP förenklat som kapital som betalas ut över tid.
AP illustreras med kapital / delningstal. TJP som jämn utbetalning över vald period.
Förenklat men pedagogiskt: senare uttag ger högre månadsbelopp eftersom delningstalet sjunker.
Sparkvoten är andelen av nettolönen som går till ISK. Vi antar att din reala avkastning redan är “efter skatt”.
Tre linjer som bygger intuition: hur kapital växer under arbetslivet.
Pedagogisk bild av fyra faser: uppbyggnad → passiv tillväxt → 4%-uttag → förbrukning.
Staplar visar flöden per år. Linje visar ISK-kapital.
En komprimerad översikt: lön, sparande och kapital. Använd som intuition, inte exakt prognos.
Här ser du en förenklad sammanfattning av tidigare steg.
Nästa steg: kör din egen input i kalkylatorn och använd guiden som manual när du justerar antaganden.